I blame autumn


Igår åkte höstklackarna fram igen. Förbannat vad höga dem är alltså. Blir ju närmare 180 centimeter med dem på. Idag vet jag inte alls vad jag skall ha på mig. Men det blir väl något liknande, om inte exakt samma.
I'm not a human if you say i'm not



Idag var jag och Ellinor ute på höstpromenad. SMHI rapporterar om elaka höstmoln som snart kommer hit, så tänkte att det var bäst att passa på. Mycket bra promenad på mycket bra initiativ från mig. (Dödar rykten om datornörderi)
(Ellinor har tagit bilderna. Igen)
You me and all that stuff we're so scared of


Kanske är dags för en Fjällbacka- visit väldigt snart.
Hold your hands to cover from harm

Jag ORKAR inte vara förkyld. Jag som var så nöjd att jag klarat mig ifrån den årliga gigantiska sommarförkylningen. Och så blir det såhär. Sjukt frustrerande. Jag vill bara trycka ner huvudet i en hink med is, klippa bort det onda i halsen och typ bädda in min hjärna i moln. Vilket kanske inte låter helnajs för er men som just nu är rena rama drömmen häröver.
Wake me up


Ytterligare två bilder på mellansystern, för dessa tycker jag är helt fantastiskt fina. Hon poserar i min hatt från KappAhl. Jag fotograferar.
Idag mår jag inte helt toppen. Vaknade upp med världens halsont, känns som jag har ett gigantiskt uppsvullet (?) sandpapper i gommen. Och så sticks det i halsen och retas. Hua. Dock sov jag hur bra som helst inatt (nybäddade lakan och allt) vilket borde resultera i att jag är hur pigg som helst idag, men som på mig ständigt har motsatt effekt. Jag blir bara trött och vill sova ännu mer.
Men så blir det inte. Det blir att plugga teori, igen! Laddaladda!
Shoeside

Idag har mitt internet inte fungerat så jag har kört en storstädning i mitt rum. Det behövdes verkligen. Älskar känslan när man faktiskt trivs i sitt rum efter att det har vart stökigt i typ... aa, ett halvår eller så (;
Bild på vilka skor som står på min skohylla just nu. Bakre raden syns ju inte så bra så jag presenterar den främre istället, från vänster:
- Indianboots från Ellos
- Kilklackade sandaletter från Ash Italia
- Svarta mocka- heels från H&M
- Studentklackarna (skyhöga) från Wildflower
Nu fick jag en idé om en följetång där jag "presenterar" olika grejer i mitt rum och ur min garderob. Hm. Det hade kanske vart kul?
Dream baby, dream

Never say never

Önskar att jag kunde få resa någonstans. Högst upp på önskelistan står alltid alltid Rai Leh i Thailand. Jag mår aldrig så bra som jag mår när jag är där. Annars pratade jag med min vän som är Au Pair vid utkanten av New York nu. Hur najs? Jag är avundsjuk. Men just nu hade vart som helst utanför Sveriges (eller tja, nordens) gränser vart helt underbart. Någonting nytt och vackert. Dit vill jag.
Men just nu får jag nöja mig med att försöka få till ett körkort så jag åtminstone kan resa till jobbet själv (; Haha. Jag jobbar på! Hopp.
Och just det! Bilden är från FlickR men dum som jag är så har jag glömt vem det är som har tagit just denna bild. Hm...
Erika


Det här är min mellansyster. Hon heter Erika och är mycket envis. Den här bilden tycker jag är fin på henne, den togs igår. Hon är jätteduktig på instrument och vad det hör till, och läser estetprogrammet. Hon kan sjunga. Hon spelar piano som en gudinna. Munspel kan hon, gitarr är hon duktig på och en ukulele hade hon och spelade på ett tag till och med. Nu har hon börjat spela cello också. Det är den som är på översta bilden. Hon är 17 år och vi bråkar eller skrattar hela tiden, precis så som syskon bör.
Far away, brighten up my day


Idag var jag bara jättebekvämt klädd i min svinbilliga svinmjuka långkjol från Nelly Outlet och tröjan i världens bekvämaste modell från Gina Tricot. Så har jag ju i och för sig inte gjort speciellt mycket. Men det har vart en skön dag ändå. Tillägnad mest bildredigering. Vi gillart.
Jag sörjer att den barbenta tiden är så gott som förbi. Skit.
For real, not pretend

Måste bara tipsa om en av de allra finaste och mest inspirerande bloggarna ever. Eller om det ens är en blogg? Mer som en hemsida fullproppad med bara de allra bästa bilderna från Flickr. Det är helt sjukt vad mycket duktiga människor det finns där ute, kreativa till tusen. Jag kan sitta och bläddra här i tusentals år tror jag.
Klicka in: BeautyInEverything
We don't sleep when the sun goes down

En gammal bild på mig av syster
Igår vart det fotbollsturnering med jobbarkompisarna så idag gick jag upp... Lite för sent. Nyligen. Och mer behöver vi inte definera detta. Planer för dagen? Hittills har jag bytt ut alla sommarkläder från klädställningen (deppigt) och hängt in lite längre, tjockare och kanske varmare plagg. Och nu tror jag att jag skall äta en bit. Plugga lite teori. Och måla naglarna (vardagslyx).
Aint nobody talkin

Jag misstänker...
Jag misstänker att jag håller på att bli galen. Att ha för mycket tid trodde jag länge var drömmen. Då skulle jag få tid att göra vad jag vill, leva det där livet som bara innehåller soliga och oktoberglasklara dagar, snygga kläder, glada vänner och en känsla av lättnad.
Istället känner jag mig låst. Det finns inte längre någonting som drar upp mig på morgonen, som får dagarna att rulla igång. Jag skall plötsligt ta tag i det där själv. Men vet ni hur länge man kan snooza när det inte finns någonting att bli sen till?
Idag gick jag ut och sprang. Jag gick ut och sprang på eget bevåg. Jag ville springa. För jag klarade inte av en sekund till, sittandes och väntandes på att någon skulle komma och knacka på dörren, säga
hej jag har hittat din drömutbildning din drömframtid din dröm, det är bara att hoppa i skorna så drar vi
Till saken hör det att jag aldrig rör på mig frivilligt. Och plötsligt var det det enda som faktiskt fick mig att känna en lättnad. En känsla av den där friheten och drömmen. Och jag slapp sitta och snurra mina tankar om varandra. Det var alldeles underbart, skall jag säga er.
Förut var tiden min fiende i det avseendet att jag trodde att den skulle ta slut när som helst. Tid har alltid vart min största rädsla. Och det är den fortfarande. Men nu är tiden för mycket. Den tar aldrig slut och jag är rastlös. Jag misstänker att jag håller på att bli galen.
Istället känner jag mig låst. Det finns inte längre någonting som drar upp mig på morgonen, som får dagarna att rulla igång. Jag skall plötsligt ta tag i det där själv. Men vet ni hur länge man kan snooza när det inte finns någonting att bli sen till?
Idag gick jag ut och sprang. Jag gick ut och sprang på eget bevåg. Jag ville springa. För jag klarade inte av en sekund till, sittandes och väntandes på att någon skulle komma och knacka på dörren, säga
hej jag har hittat din drömutbildning din drömframtid din dröm, det är bara att hoppa i skorna så drar vi
Till saken hör det att jag aldrig rör på mig frivilligt. Och plötsligt var det det enda som faktiskt fick mig att känna en lättnad. En känsla av den där friheten och drömmen. Och jag slapp sitta och snurra mina tankar om varandra. Det var alldeles underbart, skall jag säga er.
Förut var tiden min fiende i det avseendet att jag trodde att den skulle ta slut när som helst. Tid har alltid vart min största rädsla. Och det är den fortfarande. Men nu är tiden för mycket. Den tar aldrig slut och jag är rastlös. Jag misstänker att jag håller på att bli galen.
Skymmer



Den här klänningen är en utav de finaste sakerna jag äger. Köpte den på Vero Moda våren 2009, och jag använder den hemskt sällan. Vilket i och för sig gör den ännu vackrare de få gångerna jag använder den. Konstigt nog.